VÄNKLUBBAR

The Win & Tonic Croquet Club är vänklubb med Sussex County Croquet Club, Exeter, England. 

Krocketresa till Basingstoke 3-8 Juli 20122

1:a Dagen

Efter en bastant "Full English Breakfast" på hotellet i Basingstoke bar det iväg några mil söderut i Ians bil till Winchester Croquet Club i katedralstaden med samma namn. Men först satte vi av bagaget på Peters hotell där vi bokat för resten av turen.

Ian hade lagt upp ett späckat och mycket ambitiöst program för sina svenska gäster och varje dag började med någon sevärdhet, med krocket efter lunch fram till gemensam middag på kvällen. Idag fick vi en guidad tur runt Winchester Cathedral och senare Winchester College där Ians och Charmians två söner gått i skola. Katedralen bjuder på 1000år av historia men det kanske mest fascinerande av allt vi fick lära oss var att den på 1800-talet höll på att sjunka sedan grunden underminerats av floden Itchen och att en ensam tungdykare jobbade i flera år i trånga schakt för att placera säckar med cement under murarna. Vilken hjälte. Honnör!

Efter en "Ploughmans Lunch" på färdiga sandwiches från Sainsburys (restaurangköket på klubben var stängt för underhåll) introducerades vi undan för undan för tillstötande medlemmar. Ian och Charmian har dubbelt medlemskap och spelar nästan lika ofta i Winchester som hemma i Basingstoke.  Eftermiddagen var vikt till Association Croquet, vilket jag oroat mig lite för eftersom jag finner det svårt både tekniskt och taktiskt, men eftersom vi spelade dubbel hade jag hela tiden min partner Nigel Hird vid sidan och tålmodig och pedagogisk talade han hela tiden om hur han tänkte och vad han gjorde, så det gick bra. Vädret var soligt och varmt och Caroline, som aldrig tidigare provat AC, nöjde sig med att titta på medan vi spelade.

Banorna på WCC är två stycken inte helt fullstorleksbanor i nedre delen av tenniskomplexet (vilka banor f.ö. sjöd av aktivitet med träning för barn och juniorer). Underlaget liknade en golfgreen men var nästan lika ondulerande som hemma på W&T och klotet kunde göra små oväntade avböjningar från kursen mot slutet av sin bana. Skönt att se att allt inte var helt perfekt(!).

Vid pass 16.00 avbröt vi för dagen och bjöds på te eller kaffe på restaurangens patio. Vi delade rundhänt med oss av visitkort och Nigel, som är Captain (sportchef) skänkte oss en bok om klubbens historia med dedikationen :" May your Pioneers (klot att vinna extra slag ifrån) be short and your life long". Much appreciated!

På kvällen intogs middag på puben "The Wheatsheaf" vilken en gång varit postkontor och till vilken författaren Jane Austen (född utanför Basingstoke och stadens stora hjältinna) fotvandrade en gång i veckan för att posta och hämta brev. 

Caroline och Charmian Harrison
Caroline och Charmian Harrison
White Peter, Blue Peter and Susan.
White Peter, Blue Peter and Susan.

Dag 2

Ännu en solig och varm morgon i England och det knastrar i gruset på hotellets parkering då Ian Harrison svänger in för att plocka upp de Tre Krocketörerna för ännu en dag av Fun& Games!

Turen gick till den lilla staden  Alresford (uttalas "Ålsfd")  där vi gick en promenad utmed en av Englands berömda "Chalk Streams" med vatten som kristall och där öringen kunde ses helt klart avtecknande sig mot botten, lojt viftande med bakkroppen i väntan på att något gott skulle komma strömmande rakt in i munnen. Nu skulle flugspöet ha varit med..!                                                                                  Vid slutet av promenaden  närmade vi oss som av en händelse  järnvägsstationen där ett ånglok med tre vagnar stod med ångan uppe, klart för avgång. Det visar sig att Ian, förutom krocket även är järnvägsentusiast och som ångvisslan ljuder och vi vinkar, lyfter på hatten och utbrister "Hurrah!", får vi en initierad utläggning om ånglok återköpta från skroten och minutiöst restaurerade, och om vagnar och räls, spårvidd och växlar och om den lilla järnvägsrestaurangen som är som hämtad ur "Brief Encounter" med Celia Johnson och Trevor Howard. Stinsen i tidstypisk uniform låser upp museet enkom för oss efter att ha funnit en själsfrände i Ian och vi sköljer skyndsamt ner Walnut cake med den sista slurken kaffe.

Mycket intressant järnvägshistoria senare rullar vi vidare mot Winchester där golfkrocket står på programmet, och nu kan äntligen också Caroline ta del. Ians fru Charmian, Nigels fru Marilyn och Caroline spelar en haltande dubbel intill amerikanskan Nancy, som handikappades i AC igår, dyker upp och kan utgöra fjärde parten i dubbeln.                                                                                                            Det haltar lite för oss också och Ian och Nigel tar törn om att spela med mig i en dubbel mot Peter Grönborg och  "Blue Peter" (som den äldre gentlemannen som spelar med "White Peter" dubbats till ).           

Det psykologiska övertaget ligger naturligtvis hos mig med två medspelare, även om de spelar varannan gång, men till gengäld har Peter nu fått låna en längre klubba än den katastrofalt korta från igår och spelar nu nästan lika bra som hemma, så jag är väl i någon mån ursäktad. Hur som helst, en magisk eftermiddag i hjärtat av England på smaragdgröna gräsmattor med intressant krocket och likasinnade människor gör livet värt att leva och när klockan slår Tea-time och vi släntrar iväg till restaurangen för te och kaffe känner vi oss helt hemma!

Åter i Basingstoke väntar middag på "Oliver's", en välrenomerad fiskrestaurang i Old Basingstoke där Caroline lyckas komma över "Whie Bait"; små, friterade hela fiskar, inte stort större än yngel. En riktig favorit!                                                                                        Åter på hotellet ca 21.00 och vi tar en Gin&Tonic tillsammans och sväljer dagens intryck. Life is Good!

.