Spelet bör helst föras på en jämn, kortklippt rektangulär gräsplan, 32 meter (35 yards) lång och 25,6 meter (28 yards) bred. Gränserna bör anges med vit färg eller i marken fastspikade linneband. En flagga med märke skall placeras i varje hörn, 1 yard (0,91 meter) från de närmaste sidolinjerna, och inne på banan. Bågarna är tillverkade av rund järntråd, ca 1,6 millimeter i diameter. Deras höjd skall vara 0,3 meter över marken, när de är uppsatta. Bågarnas antal ska vara 6 och den ordning, som spelaren skall föra sitt klot genom dem kan variera. Mitt på planen står en pinne.
Klubban kan ha vilken tyngd som helst. Huvudets båda ändplan av ska vara parallella och helt lika. Klotet har en diameter av 8 centimeter. Alla klot ska ha samma tyngd. De får inte väga mindre än 445 gram och inte mer än 460 gram, och de ska vara märkta med en blå, röd, svart eller gul rand. I England har varje spelare också ett litet märke av samma färg som sitt klot. Märket flyttas från båge till båge, allt eftersom spelarens klot avancerar. Krocket spelas mellan två sidor som spelar växelvis. Varje sida består antingen av 1 eller 2 spelare; alltså 1 mot 1 eller 2 mot 2. Blått och svart respektive rött och gult spelar tillsammans. Sedan man har passerat alla bågar i rätt ordning ska man träffa pinnen. Detta kallas att "pega ut". Den sida som först pegat ut båda sina klot har vunnit matchen.
Genom att spelarna under spelets gång också kan spela sitt eget klot mot de andras, vilket kallas att krockera (ursprungligen roquera) får den som krockerar rätt till ännu ett slag. Med det vunna slaget kan spelaren antingen förflytta sin med- eller motspelares klot, eller sända sitt eget klot vidare. Genom detta kan spelet bli både invecklat och intressant samt kräver betydande övning och skicklighet.
Så kallad fast krocket, det vill säga att den som krockerar håller fast sitt eget klot med foten medan spelaren slår bort motståndarens, är inte tillåtet enligt reglerna för engelsk krocket.